Christoffer

 

Eller ja, det vicket är alltså om allt går som det ska. Det har ju gjort det hittils, och jag hoppas på att det kommer fortsätta göra det såklart. Jag börjar vara väldigt taggad på gå ut och jobba.

 

Så, vi började måndag den 28e Augusti. Vi hade en massa föreläsningar hela den veckan, och mycket var på Zoom. På söndagen innan träffade jag Petra, Edit och Karin och bara pratade inför T8. Vi ska försöka komma igång med OSCE-träningen redan nu (vi har faktiskt hunnit med en träff) och träffas nån gång i veckan. Det ska förhoppningsvis minska OSCE-stressen... För er som inte har full koll på OSCE så är det lite som ett praktiskt prov. Det gör vi på Umeå Universitet termin 6, 8 och 11. Vill du läsa mer om det, och hur det gick för mig i T6 så kan du läsa om det här: https://lakarstudentenchris.blogg.se/2023/january/min-forsta-osce-2.html 

 

 

Efter den veckan så började vi praktiken igen. Mina tre första veckor är något som kallas för "R-blocket", och i det så innegår Reumatologen, Rehab, Handkirurgi och Röntgen. Jag gjorde precis min första vecka och för mig var den på Reumatologen. Det är ett väldigt intressant ämne, och de verkar ha bra arbetstider (mån-fre, 8-17). Nu är jag kanske inte gjord för just den tiden, jag gillar kunna jobba natt och jag gillar ha lite variation.

 

På måndagen samlades vi på Reumatologen, som ligger granne med Akutmottagningen i princip. Där hade vi ett litet intro, och sedan en rundvandring i byggnaden. Sedan var det direkt att få hänga med på mottagning. Då var vi två studenter på en läkare. Jag hade tur med min läkare som var väldigt mån om oss och vi fick hjälpa till med statusmoment och liknande. Därefter var det dags för lunch, och därefter mer mottagning. Första patienten dök inte upp, så vi fick underhålla oss själva en stund. Det sista momentet på dagen, mellan 15-17, var synovitstatus. Där fick vi lära oss hur vi undersöker leder, och det var faktiskt rätt så spännande och behövs!

 

 

 På tisdagen, tisdag morgon, så hade jag det som kallas för "kandidatmottagning". Jag tyckte det var lite elakt att ha det så pass tidigt, men ja. Någon måste ju göra det. Så det innebar att jag hade en timme på mig själv med patienten. Min patient var lite vilse och hittade inte till mottagningen så jag tappade ungefär 15 minuter på grund av det. Det var lite stressigt, men ja. Till slut hittade jag honom, och tog in honom på mitt rum. Där började jag med vanlig anamnstagande, pratade lite generellt om vilka besvär han hade och så. Därefter gjorde jag nog det mest noggranna status jag någonsin gjort, behövde ha med i princip allt. Patienten kände sig väl undersökt i alla fall. Efter detta gick jag och pratade med min handledare, och diskuterade vad jag tänkte. Min misstanke var att det handlade om reumatoid artrit ("ledgångsreumatism") och läkaren höll med. Vi tittade på lederna i ultraljud och det kändes väldigt troligt. Jag fick fundera lite på läkemedel, och tänkte att det vore bra att starta på Metotrexate, coxhämmare vid behov... samt så tyckte läkaren att vi skulle ge kortisoninjektioner i två leder nu på en gång, då paitenten var tämligen ung. Kul tänkte jag, jag skulle få se det så här tidigt!

 

Så vi gick allihopa till det speciella rummet, och där frågar läkaren patienten om det går bra att jag ger injektionen i handleden. Det gick bra... jag blev väldigt chockad, haha. Först la läkaren sin injektion i armbågsleden, och visade och pratade. Sedan var det min tur. Läkaren tvättade ordentligt medan jag tvättade av mig och tog på den sterila handsken. Sedan var det d ags att palpera fram ledspringar, sticka nålen, aspirera och sedan ge kortisonet. Det gick bra, och var faktiskt riktigt roligt! Haha! Efter detta gick jag och läkaren och pratade igenom allt. Det gick superbra och läkaren verkade supernöjd, det är bra!

 

 

Sedan satte jag mig och började diktera.. Det märks att jag var ringrostig, allt tog så lång tid... Kändes som jag stammade och bara gjorde allt dåligt. Jag tänker mig att första diktatet ofta blir så. Så när jag var klar med diktat av besök och remisser, så var det dags att ta lite lunch. Jag hade lite tid över, så jag tog mig hem och åt lunch hemma. Det var trevligt.

 

När jag kom tillbaka, så hade den medicinska sekreteraren skrivit ut sin feedback till mig och lämnat i ett fack! Ah, det glömde jag berätta... Varje student kommer ha ett sånt där besök, och då kommer också en medicinsk sekreterare att lyssna igenom och skriva det. Sedan kommer denne att lämna lite feedback, så det är superbra. Så jag läste mitt, och jag blev lite chockad... Nedan ser du vad som skrevs:

 

 

Efter detta så var det fler mottagningar man skulle vara med på under veckan, men också små workshops så som injektionsteknik - som ironiskt nog då var efter jag hade fått ge min första injektion, haha. Vi fick också träffa två stycken "patientpartners" som var två äldre kvinnor som haft reumatoid artrit 30+ år, och vi fick prata med dem och känna lite på deras händer. Det var superbra. Utöver detta har jag också hunnit sitta och plugga, men ja... Jag är redan efter lite känns det som, haha. Nåja.

 

 

Jag  hoppas du har en superbra dag, så hörs vi!