Christoffer

 

Förbered dig på ett kanske långt inlägg. Eller så blir det inte så långt. Vem vet hur länge jag orkar skriva? Haha.... 

 

 

Så jag hade en vecka infektion sen sist vi pratades vid. Jag hade ytterligare en vecka infektion efter det. Det var mycket caseredovisningar och sådant, de är alltid trevligt. Eller är det det? Det brukar vara lite känsligt att gå iväg från kliniken för att sätta sig och förbereda case - även om vi faktiskt får göra det. Det är väl det som det handlar om.

 

Hur var infektion? Nu känns det ju som det var en evighet sen, men jösses vad förvirrad jag var över alla antibiotika, när man använder dem och varför. Särskilt när man ska välja mellan Cefotaxim 2gx3 + Ampicillin, eller typ Pip / Taz 3gx3. Det verkar också vara godtyckligt, och tittar jag på Strama (så sjukt bra app, ladda ner direkt) så är typ bägge två kombinationerna alltid förstahandsval vid lite värre infektioner. Eller ja, man kan alltid slänga in lite Meropenem, men det kanske inte är så bra att alltid köra det när vi börjar få resistenta bakterier...

 

Efter infektion så var det dags för...

 

 

 

Ortopedin var superroligt. Så mycket "hands-on" och saker som man kanske som lekman skulle anse det en läkare gör! Vi började med en vecka med bara föreläsningar, undersökningstekniker och examinationer av ovan sagda undersökningstekniker.

 

Fullständiga ortopediska statusmoment är också väldigt roligt att göra. Jag var ju faktiskt på Ortopeden för något år sedan för att en specialist skulle bedöma mitt knä (främre korsbandet av, rupturer genom både mediala och laterala menisken) och då träffade jag en läkarkandis som fick rycka i mitt knä. Redan då tror jag att jag insåg att jag kommer få låna ut mitt knä till mina kursare då med.

 

Så föreläsningarna var bra, och varje statusmoment fick vi göra två och två i ortopedens gym typ. Vi gick igenom i princip alla statusar, och examinerade på många. Det var kul, plus att vi fick prova att dra tillbaka (på dockor) handledsfrakturer och fotledsfrakturer. Jag ser ändå lite fram emot hur det kommer bli i framtiden, för så småningom ska ju jag kanske göra sådant där. Sedan var det alla test för att kontrollera sensorik och motorik vid exempelvis ett diskbråck. Det var skönt att repetera det igen, då jag inte mindes allting. 

 

 

 Utöver detta hade man också kliniska placeringar, ortopedisk kirurgi, mottagningar och kandidatmottagning. Min kand. mottagning var intressant, fick en patient där patientens patella förmodligen hade varit rupturerad. Det var spännande att få göra en sån undersökning.

 

Vad hände sen?

 

 

 

Efter nyår hade vi en till examination - IPL. Det står för Interprofessionellt lärande, och då hade vi tillsammans med SSK-studenter på termin 3 övningar i SBAR. Det var ... ja, kanske inte supergivande - och mest frustrerande att de la det så nära tentan.

 

Jag tänker att jag avslutar just det här inlägget här - för jag ska skriva om tentamen och OSCE II nästa inlägg. Om det hinner ikväll eller inte, det får vi se!

 

 

Vi hörs! (Imorgon blir jag T9.... hur sjukt är inte det?!)