Christoffer

 

Tja. Det är en ny praktikvecka (och följt av en till nästa vecka) som har varit, och den har gått relativt fort. Generellt sett har den inte varit lika krävande som MAVA, men då var också allt nytt. Behövde lära mig journalsystemet, behövde lära mig de olika typer av anteckningarna och allt sådant. Nu kände jag mig ändå lite varm i kläderna, och bra är väl det...

 

På måndagen fick jag faktiskt ta lite sovmorgon, eftersom jag redan hade hört den introföreläsningen som vi skulle ha. Så jag kunde glida in där 8:30 och bara hänga med in på SPEVA. Det var trevligt. Där träffade jag min handledare för veckan, och jag har haft tur igen! Det var en väldigt bra handledare. Kul när det händer. Får hoppas det fortsätter så!

 

Sedan gick vi igenom de patienter som min handledare hade, och det var några stycken. Det verkar vara mycket sjukare patienter här. Eller ja, det är kanske inte så konstigt, jag är ju på Specialistavdelningen (Lunga). Här hamnar många patienter med KOL som har fått exacerbationer och andra med problem med lungorna. Tyvärr en del lungcancerfall också, och en del palliativa patienter. Det känns tungt såhär när jag bara är T6'a, men det kommer förmodligen (förhoppningsvis) att bli bättre. Eller jag kommer nog bli bättre på att hantera situationen.

 

Efter det tog vi lite lunch och jag käkade mitt vanliga Huel (som är sjukt behändigt - varmt vatten och vänta 5 min, och vips en måltid) som min klasskamrat så fint kallar för "rymdmat". På SPEVA är det uppdelat i två avdelningar, en lungavdelning och en njuravdelning. Jag och en klasskamrat är på lungan och en tredje är på njuren. Vi är på samma avdelning och hinner ofta prata ihop oss under lunchen, och det är ju trevligt.

 

Eftermiddagen består av att göra lite admin (surprise surprise) med att skriva remisser och liknande. Ofta finns det lite tid att döda, så då brukar jag ta den tiden att studera eller att gå runt och auskultera på patienter. Hittils har de tagit det ganska bra, är förmodligen ett roligt avbrott i deras tillvaro. Sedan brukar det vara en liten eftermiddagsrond, men de senaste ronderna har inte tillfört mycket för oss, så jag har fått OK av min handledare att avvika på dem - för vi har ju en del att studera. Det är rätt skönt att alla vi går med har ju en gång i tiden också varit studenter och vet hur det är.

 

 

En vanlig dag för mig på SPEVA ser ut som följer:
8:30 - Kommer ombytt och klar till avdelningen. Säger hej till handledaren och läser på lite om de patienter vi har. Funderar på vad jag kan lista ut och kanske bollar lite med handledaren. Finns det tid över så läser jag på lite generellt.

9:30 - Ungefär då kommer första teamets sjuksköterskor in och vi börjar en sit-rond. De pratar om sina patienter och vi försöker lista ut vad vi ska göra och hur vi ska göra det. Lite som vanligt med andra ord. Sedan kommer resterande teams sjuksköterskor in och briefar oss.

10:30 - Typ här kan en rond ta slut om den går fort... Annars närmare 11!

11:00 - Vi går runt med läkarna till de patienterna som finns på avdelningen och pratar lite med dem. Kollar läget och så. Även kallad "gå-rond".

12:00 - LUNCH

13:00 - Lite admin eller andra saker. Ibland har vi tur och en patient ska göra någon form av procedur vi får följa med på och kolla. Det är intressant.

15:00 - Rond. Det är dags för eftermiddagsronden, men här brukar jag smita ifrån och plugga (om det verkligen inte finns något som jag behöver vara med på, såklart)

Så än så länge är det ganska rutinstyrt, och det är väl bra.

 

I veckan har vi faktiskt fått gå med på en rolig grej. Eller ja, rolig för oss, kanske inte så mycket för patienten. En patient hade väldigt mycket vätska i lungorna, och det behövdes sättas ett drän. Så patienten blev transporterad ner till lungmottagningen (som inte är på samma ställe). Där träffade vi på vår överläkare igen och patienten, och han skulle få in ett drän. Patienten fick sätta sig på en pall och luta sig mot en operationssäng, och patienten kände ut ett lämpligt ställe efter midklavikulärlinjen. Vi hade en lite äldre överläkare som gillar göra saker med händerna, som började med att perkutera fram där han trodde gränsen var. Sedan kontrollerade han med ett ultraljud.

Därefter stack han patienten med en spruta som innehöll bedövningsmedel (eller ja, totalt tre stycken) och väntade lite. Patienten var vaken och vid gott mod, så det var ju bra tänker jag. Det var ju några som satt och kollade på, så kanske hade kunnat vara lite jobbigt för patienten. När sedan en liten stund hade gått så tryckte läkaren in en liten spets igenom huden och mellan revbenen på ryggen, och proceduren tog inte länge. Därefter fördes en liten slang in och de dränerade ut hela 1500 ml i början. Det är mycket pleuravätska... Sedan sydde han fast dränet så det skulle få sitta ett par dagar, för man ska inte tappa ur all vätska på en gång - det kan bli lite farligt, och riskera bland annat en pneumothorax.

 

Sedan hade jag en superbra handledare som också gjorde en så kallad sit-in med mig. Det innebar att jag höll i ett inskrivningssamtal med en patient och min handledare satt bakom mig, tyst och med en liten matris hon bedömde mig med. Det var rätt nervigt när jag  började, men sen när samtalet kom så flöt allt på naturligt. Hon skulle hoppa in om hon hörde något heeeelt galet, men det hade hon inte gjort! Samtalet gick bra, även om det var en väldigt komplex patient, och hon var väldigt nöjd. Jag fick bra feedback sen, och fick sedan mitt fina papper. De sätter sen en siffra mellan 1-5 på några olika områden, och hon var nog lite snäll - för hon hade satt en 5a på allt. Det var i alla fall väldigt roligt, och det gör jag gärna fler gånger.

 

 Sedan hade vi också obligatoriska saker på fredagen som vi behövde vara med på. Vi hade tre stycken saker på Klin-fys vi behövde se. Så 07:30 samlades vi på Klinfys , men blev inte bemötta förrän 08, och typ då av en som inte visste vi skulle vara där... Nåja, förhoppningsvis kanske de ordnar upp detta till kommande terminer... Vi började med att vara på ett Hjärt-eko, och det är intressant. Visserligen hade vi provat detta på varandra under T4 (som du kan läsa här) men var bra att få se det hur det går till på en riktig patient.

Sedan var det dags att förflytta oss till nästa område, där vi skulle få se hur ett lungfunktionsprov går till. Så vi sitter där och väntar, när vi blir flyttade till ett annat väntrum av en som jobbar där - så det inte ska bli så trångt för patienterna. Det köper jag...  och där hittar vi ett Vem där? Det är superkul, och länge sen jag spelade. Jag han knappt börja spela innan vi blev kallade in i ett litet rum med en liten maskin som patienter ska blåsa in i. Vi fick en biomedicinera som skulle hålla i detta test, och han var pedagogisk och bra. Det blir dock lite långtråkigt att stå på detta test i 40 minuter, när patienten försöker blåsa ett godkänt test. Till slut gick det, och nu har jag i alla fall fått se hur det går till. Han förklarade också mycket under testet för oss, så det är ju alltid positivt!

 

Sedan hade vi en liten rast igen, och då hann vi spela två omgångar av Vem där? - som blev en vinst till mig och en vinst till de andra. Nåja, det får väl duga... Ibland har man faktiskt lite roligt på skoltid också, även om min klasskamrat sa något i stil med "Nu blir det ju missvisande, vi har inte roligt på skolan". Haha, men vi har faktiskt roligt, ibland!

 

Sedan var det dags att se på hur ett arbets-EKG tas, och det är lite roligare. Rummet ligger vägg i vägg med en läkarexp där en läkare sitter och monitorerar allt. Det kändes tryggt. Sedan berättade de lite hur det går till, och vad man mäter. Sedan kom patienten in och fick vila 5 minuter. Där togs ett vilo-ekg och ett blodtryck. Sedan fick patienten sätta sig på en cykel, med alla kopplingar kvar på kroppen, och börja trampa. Cykeln blir tyngre och tyngre att trampa på, tills den nivå att man inte klarar av det längre. Det ser supertungt ut, och jag vet inte hur länge jag skulle klara .. haha.

 

Efter det gick jag tillbaka till SPEVA och gjorde mina helganteckningar. Sedan fick jag ta lunch, efter jag tagit min signatur för veckan. Efter lunch så hade vi bara ett litet samtal om hur det gått, och det kändes superbra. Sedan fick jag gå hem, så himla skönt.

Vi ses på söndag!