Christoffer

5e veckan, dags för nytt case!
Okej. Den här veckan har det hänt mycket, och jag har lärt mig mycket. Jag klarade mig genom flera cases och hunnit med alla aspekter av mitt liv känner jag. Trots stundvis väldigt mycket som hänt.
 
måndagen så var det en skööön lång sovmorgon, i det mån att jag inte behövde vara på skolan förrän klockan 12. Vi gick igenom case 2 och 3 med casegruppen innan redovisningen som var 13-15. Det är alltid nyttigt att diskutera med andra människor, men jag kände att vi kommit så långt i gruppen att vi alla var mer eller mindre överrens om alla frågor. Förutom en fråga. Glukos, om det är en direkt eller indirekt inhibitor på Glukokinas.
 
Själva redovisningen gick lite skakigt, men, vi blev alla godkända. Så nu är case 1,2 och 3 klara och gjorda! Mycket mycket skönt.

Sedan blev det ett gympass följt av plugg på kvällen för att repetera lite av det som vi gått igenom.
 
Tisdag. En morgon som startar 9:15, dags för det nya avsnittet. Nu pratar vi metabolism och föreläsaren pratar om viktiga saker, men det som vi gick igenom i största del är glykolysen och dess 10 steg. Givetvis inte särskilt djupt, utan översiktligt. Det var trevligt. Jag fick sitta med I och E, som hade sparat en plats åt mig (eftersom det är fullt på parkeringen överallt så fick jag parkera vid IKSU... det är fan 10 minuters promenad därifrån) när jag kom invandrandes sent. Föreläsningen flöt på bra, och så.
 
Sedan var det dags för lunch. Keso och sallad, yesbox. Vi pratade igenom, som vanligt, i vår studiegrupp om dagens föreläsning. Jag rekommenderar verkligen en studiegrupp, det hjälper så fruktansvärt otroligt mycket med all information. Till och med en människa som jag kan förstå när vi diskuterar efteråt.
 
Efter lunchen var det dags för introduktionen för case 4. Det är det roligaste caset vi har haft hittils, för nu är det ett riktigt patientfall vi ska fundera över. Vi har vissa ramar, som att det har med metabolismen att göra. Patienten var en ung tjej med speciella symptom, som muskelvärk vid ansträngning och visade mindre laktat än en normalkurvatur (väldigt mycket mindre). Det kommer bli superspännande att få djupdyka i, var känslan jag hade på tisdagen.
 
Efter det satt jag och Christofer och läste på om de olika metaboliska sjukdomarna som vi fick på pappret, och ... nästan alla har samma symptom. Så det blev spännande.
 
Åkte till jobbet tidigt, och gjorde min egna lilla översiktsbild på glykolysen på 2 stycken A3-papper som nu hänger fint på en dörr i hallen.
 
 
Onsag, en sån jävla tidig dag. Starta skolan 8:15 är aldrig roligt. Fyfan vad jag inte var taggad på det. Jag fick dock ändå en ordentlig natts sömn, så det var väl skönt. Först hade vi 45 minuter föreläsning om enzymkinetik inför labben vi ska göra nästa vecka. Ska bli lite spännande att få se det vi läst mycket om i praktiken. Sedan klockan 9:15 så startade fortsättningsföreläsningen på metabolismen, där hon pratade om glykoneogenes, glykogenes och lite annat smått och gott. Typ de tre reglerande stegen på glykolysen. Efter detta blev det lunch, och vi - om än i något reducerad storlek, diskuterade dagens föreläsning. Mycket bra.
 
Sedan satt jag med min casegrupp, där vi pratade igenom caset. Vi hade nog alla kommit fram till samma svar, och det var skönt. Min casegrupp, som jag kanske nämnt, är jag och 6 stycken tjejer. Så jargonen efter våra möten är samtal jag verkligen inte är van med. Typ... hårfärgning, att de har en favorithårsnodd och ... sådana saker. Sedan kom de fram till att jag inte får använda Axe, vilket jag som tur nog inte gör. Haha. Jag går inte i högstadiet lixom.
 
Sedan hann jag med ett rygg och biceps-pass, skönt. Sedan var det utomhus hela kvällen på jobbet - på Bräntberget med tänd brasa. Mysigt.
 
 
 
Torsdag. Liten sovmorgon? Well. Ja. Vi behövde inte träffas med casegruppen innan själva grupphandledningen, så det var skönt. Klockan 10:15 startade vi. Denna handledning var lite annorlunda jämfört med tidigare, då vi var typ 5 grupper där samtidigt med handledaren. Tidigare har vi varit ensamma med handledaren. Det var lite... spännande. Framförallt ställdes det många bra frågor, och vår handledare var väldigt duktig på... Handleda. Hon gick igenom bra saker, som är viktiga att förstå med caset. Jag gillar verkligen detta case som var.
 
Sedan var det... lång lunch. Vi hade 2 timmar, så vi satt med casegruppen en timme och diskuterade lite mer. Vi kände oss pålästa inför morgondagens redovisning. Sedan gick halva gruppen i princip för lunch. Jag, Emmy, Petra och Sandra sitter kvar och pratar lite allmänt om livet. Får höra lite drama (vem säger att läkarprogrammet inte har alla aspekter av livet?) från en i gruppen, där jag faktiskt skulle kunna sno idén och göra en film av. Jag hoppas denna person dock gör det hon känner är rätt är rädd om sig själv. Jag delade också lite av mitt privatliv (som jag inte tänker dela här) så fick lite feedback där, ibland är det nyttigt med perspektiv från det kvinnliga sidan antar jag. Dessutom fick jag veta att hårsnodden jag fick låna av Petra för labben, var en av hennes favoriter - och jag hade glömt lämna tillbaka den flera dagar.
 
Under lunchen kom vi in på vad som är snyggt och inte, olika kläder, hur vår uppväxt har varit och sådant. Några var från orten (typ jag, Ersboda - representing) och andra kom från ställen där man uttalar bokstaven "i" lite fiiinare. Vi kom också in på serier som är bra, där jag får fram att The Witcher är en riktigt bra serie. Sandra hade bara lyckats se två avsnitt (hur?...) och jag påpekade att en viss Henry Cavill ofta var utan tröja. Petra kom in i diskussionen och jag vet inte varför vi pratade om sånt. Jag berättade vad jag sett Henry Cavill prata om på Youtube, att han vattenfastade ner sig till en viss scen (har du sett The Witcher så vet du vilken) och... väldigt stora och tydliga definitioner på musklerna. I det ögonblicket ser vi Emmys ansikte lysa upp från sin telefon med väldigt nyfikna ögon, och yttra "vad pratar ni om?"
 
Sedan var det dags för föreläsning om nukleotidmetabolism och den var sjukt bra. Jag gillar verkligen vår föreläsare, hon är riktigt duktig. Hon gör föreläsningarna om så tunga och kanske svårbegripliga ämnen roliga att lyssna på. Det är också samma person vi hade som handledare på caset. Hon gick igenom koncept som hur nukleotider bryts ner och byggs upp, vilka de är och varför de är viktiga. Hela programmet känns så sjukt roligt att gå såna stunder, när man haft en lite dålig dag kanske. Direkt efter så satt vi med mina vänner i pluggruppen, och som vanligt pratade igenom och diskuterade föreläsningen.
 
På kvällen var det personalmöte, och efter det pluggades det lite inför caseredovisningen.
 
Friday. Freitag. Vendredi. Fredag. Börjar 9:15 med caseredovisningen för case 4, och samtliga grupper verkade ha kommit fram till vilken sjukdom hon hade (hint, steg tre i glykolysen). Vi blev indelade i små grupper och fick lite frågor att svara på. Den delen jag och min lilla grupp fick var rätt kort, så jag fick mer eller mindre en mening att säga. Dessutom var den specifika frågan jag fått, en fråga hon svarat på under handledningen dagen innan. Så det kändes väl lite fusk, även om jag kände att jag kunde de andra frågorna också. Vi blev alla godkända i vår casegrupp, så nu har jag alltså klarat av 4 cases. Bara 11 kvar då!
 
Efter caseredovisningen så satt jag, Sandra och Petra och pluggade lite extra och gick igenom lite gamla duggafrågor. Det kändes faktiskt helt okej, och är som tidigare nämnt ett väldigt bra sätt att reflektera och öka inlärningen lite. Under en specifik fråga, "vad heter den energi som ligger efter aktiveringsenergin och alltså den energin som vi utvinner?" så försökte jag och Sandra ge ledtrådar till svaret (som för övrigt är 'Gibbs fria energi') med lite klyftiga formuleringar. Vi gav Petra sista ordet, energi. Hon satt och klurade lite, där jag sa "om du får fundera lite frittkommer du säkert på ett till ord". Polletten föll ner och hon tog såklart ordet "fria". Det tog lite tid, och vi gav henne första bokstaven - G. Sandra säger då, i all välmening: "Vad står G för i Gibbs........ oj". Det här var inte heller det enda fina klockrena citatet av Sandra denna dag. Kanske delar jag med mig av "Veckans Sandra-Citat" i framtiden? Observera att det egentligen bara är när det är taget ur sin kontext som det blir så roligt...
 
Sedan var det dags för föreläsning, 13-16. Vi fick lära oss om mitokondrien och dess struktur, och fick in på elektrontransportkedjan, nedbrytning av lipider och betaoxidation. En standars föreläsning, på engelska. Det är intressant hur beroende vi är av mitokondrierna.
 
Efter detta blev det ett styrkepass på IKSU, för att sedan jobba.
 
Lördagen bjöd på det obligatoriska passet på IKSU, med klättring. Denna gång får vi se Edit och I på väggen, så håll till godo. Några få roliga anekdoter uppstod på klättringen. Den ena var att I ska vara en duktig pojke och tvätta själv för första gången! Han skulle facetimea sin mamma, och få hjälp. Det tycker jag är 10/10, riktig kämpe. Den andra lite roliga historien handlade om serien The Witcher igen. Samma sak där, vi pratar lite - varav Edit säger att jag inte ska spoila den, för hon bara hade sett 2 avsnitt. Det är kul, för det är en bra serie. Jag frågar vad hon tycker om den, och hon säger att den är bra och så, hon gillar fantasy-genren. Jag ställer direkt motfrågan "okej, inte för att Henry Cavill är med då?". Hon börjar svara "nej, det är en bra... eller... jo. Lite". Jag tänker inte ljuga, jag förstår att folk ser på den serien lite på grund av honom, haha.
(Obligatoriska bilden på I och Edit på klätterväggen, som inte alls var påtvingat...)
 
Söndag, vår traditionsenliga pluggdag med gruppen. Vi saknade E idag. Det var tråkigt. Vi, eller snarare de, gjorde sina burgare, och jag åt mest köttfärs. Vi tittade på lite av veckomålen, pratade en del om de olika metaboliska processerna i cellen. Inga nya konspirationsteorier av I idag. Vi beslutade att nästa helg blir episk av stora mått.
 
Imorgon är det dags för mitt besök på en Vårdcentral, ska sitta med en läkare när denne har patienter. Blir spännande. Det är också helt sjukt att faktiskt ha gått över en månad på läkarprogrammet. Jösses.

Vi ses på onsdag för lite memes, men sen nästa söndag får ni väl höra om besöket på vårdcentralen! Ha en superdag.