Nu har jag gått första veckan som T3'a. Tiden går så sjukt fort, och känns som veckan som var hade hur mycket som helst jag behövde göra - men när jag tittar på schemat så var det inte riktigt så.
Okej, i måndags hade vi uppropet för termin 3. Vi har fortfarande Organsystemens struktur och funktion, men nu blir det en mer djupgående bit av OSoF. En mer funktionell kanske jag ska benämna det. Det skedde också över Zoom, som allt annat verkar behöva göra denna termin (förutom kommande dissektioner - yay).
Idag satt jag och Sandra återigen och gjorde vår lilla "histologiträff".
Introduktionen innebar att vår kursföreståndare presenterade veckans synopsis för oss, och det teman vi skulle skriva om nu var central hemodynamik, vattenbalans och osmolalitet samt ödem. Vi skulle koppla detta till övervätskning, alltså vad som händer i kroppen om vätska tillförs kroppen. Det var intressant, dock behövde jag spendera hela måndagen plus kväll, för att göra klart den tidigt. Jag hade som sagt klinikdagen på onsdagen som jag hade i restuppgift från T2.
Tisdagen försökte jag vända på dygnet lite, eftersom jag skulle följa en läkare onsdag kväll till torsdag morgon. När jag väl vaknade satt jag väl och dubbelkollade min synopsis lite, letade stavfel och liknande. Jag läste även igenom bland annat Sandras (och hon läste min) och gav kritik på det vi kunde hitta. Det ger mycket. Sedan tror jag faktiskt att jag spenderade lite tid framför tvn och höll mig vaken till onsdag morgon vid 06. Sedan la jag mig så jag skulle kunna klara mig igenom natten utan större problem.
Södra entrén på Norrlands Universitetssjukhus - där jag mötte Dennis inför min klinikdag.
Jag lyckades inte sova så länge jag ville, utan vaknade upp vid 15. Det var visserligen länge, men jag var orolig för att jag inte skulle orka va uppe hela natten.... Nåväl. Jag skulle göra min klinikdag på akutmottagningen på NUS. Min vän Dennis jobbar där som undersköterska, så det skulle bli kul. Han har pratat lite om hur det är att jobba där, så såg fram emot det. Turligt nog jobbade han samma natt, så vi beslutade oss för att mötas upp typ 45 minuter innan passet började, vid södra entrén.
Det är en bit bort från akuten, men det är också där det är lättast att hämta ut kläder. Vanligtvis ska vi studenter hämta lånekläder från Textilia på dagtid, men Dennis kunde ta ut några kläder åt mig. Jag tog de största kläderna jag kunde hitta, haha. Det kändes som ett tält ibland, men hey. Har jag inget eget kort får jag väl skylla mig själv antar jag.
Vi gick igenom kulvertarna under sjukhuset, och till slut kom vi fram till akutmottagningen. Vi gick in i det minsta lilla omklädningsrummet jag sett, och bytte om. Jag skojar inte, det fanns knappt någon plats alls. Samtidigt fick jag höra rykten om att kvinnornas omklädningsrum var typ 10 gånger större, haha. Efter ombytet var det bara att gå ut i fikarummet och vänta in tiden.
Klockan 21:00 körde vi igång, och jag fick leta reda på min handledare för dagen. En ung läkare som precis blivit klar med sin AT. Jag följde henne hela natten, och vi träffade på lite olika typer av patienter - även om natten mestadels var lugn. Fick träffa allt från unga patienter med diffusa symptom som skulle kunna vara både en appendicit eller en njurbäckeninflammation, en patient med motoriskt bortfall i ben och fallskador. Jag fick lyssna på hjärta och lungor, och titta på hur hon arbetade. Det var sjukt intressant! Min uppgift var dock att fundera på hur läkaren arbeta med sjuksköterskor och undersköterskor i team, och det var jag inte lika imponerad över. Det kändes som läkarna höll sig mest för sig själva på läkarexpeditionen, och knappt pratade med sköterskorna. Tror knappt min läkare sa fler än 5 ord till undersköterskorna på hela natten.
Om folk ska göra sina klinikdagar snart, så rekommenderar jag verkligen akuten - om ni får välja. Det är en sjukt intressant arbetsplats, och jag tror att ingen dag kommer vara den andra lik. Jag var med om mycket mer än det jag beskrev såklart, men jag kan samtidigt inte skriva ut för mycket om vad som hände tyvärr.
På torsdagen kom det ytterligare ett snöoväder, och det kom typ 2000 meter snö till. Så, jag var måttligt glad på mig själv att jag inte köpt den snöskyffeln jag tänkte köpa efter förra gången... SÅ jag fick återigen skotta fram min bil med den minsta spaden (tack Matilda för lånet förresten, hade behövt göra för hands annars!). Jag fick faktiskt hjälp av några grannar, och när jag var klar hjälpte jag givetvis fler granner att skotta. Traktorerna hade nedprioriterat vår parkering, så folk satt fast på själva parkeringen också, så det såg lite kaos ut faktiskt.
Under torsdagskvällen hade jag lagt in min synopsis, så att den jag skulle få kritik av skulle ha chans att läsa. Jag läste den synopsis jag skulle ge kritik på, och fann lite småsaker, men inte mycket. Tycker folk generellt sett är så duktiga på saker här, så jag vet inte vad jag skulle peta i. Jag såg att personen angett källor längst bak, men inte hade använt dem någonstans i texten... Så det var väl det jag kunde säga något om. Sen läste jag några andras synopsis, och man lär sig verkligen. Jag känner tyvärr inte att jag har den fulla kollen jag skulle velat ha, men jag kan mer än för en vecka sen i alla fall.
På fredagen så skulle man ha gjort sin bedömning, och så var det genomgång av själva synopsis. Min bedömare gav mig "bra" som bedömning (och min andra gav mig "Utmärkt" - men den räknas kanske inte, eftersom det var Sandra... haha!). Så all in all kändes det faktiskt helt okej. På hans genomgång så körde han lite saker som en del hade missuppfattat (han till och med visade upp meningar från folks synopsis) och försökte reda ut dem. Jag var nervös hela tiden att någon av mina meningar skulle komma upp, men jag hade väl tur - för ingen kom!.
Ett histologiskt preparat där man ser övergången från esophagus och magsäcken.
Lördagen spenderade jag väl bara chillandes - helt rätt. Idag, som förra söndagen, satt jag och Sandra (vi saknade Kajsa dock, som var och åkte skidor) på universitetet och tittade på lite histologiska preparat. Jag tror det är superbra, för man kan välja själv vad man ska titta på och vad jag kan försöka känna igen. Sen hade Sandra bakat en god kaka, eftersom Erik fyller år idag! Jag glömde kanske nämna att han också var där. Han fick också kika i mikroskåpet, såklart. Jag och Robin gav han också vår gemensamma present... ett par strumpor med mitt och Robins ansikte överallt på. Erik blev gladast av allt i hela världen tror jag....
Nu ska jag nog ta och se lite serier, eller kanske spela något spel, och sen gå och lägga mig. Nästa vecka är nästa veckas synopsis... Då ska vi skriva om Wallenbergsyndromet. Det blir spännande, och så har jag nog lite mer att prata om det nästa söndag!
Adjö, och ha det superbra!
Adjö, och ha det superbra!
0 kommentar(er)
