Christoffer

 

Jag har ju visat upp kirurgi-aktivitetskortet förut, där vi har en del signaturer att jaga. Det är lite knasigt att även år 2023 så ska man jaga signaturer på ett papper - istället för att ha löst det digitalt. Vi har tre stycken "mottagningspass" som vi ska göra. Jag tänkte först att det kanske skulle vara lite lika som det vi hade i T6 (som du kan läsa mer om här) men nej. I T6 fick vi göra mycket självständigt (i alla fall på medicinmottagningen) men här var vi bara glorifierade assistenter som skulle ta ett blodtryck på patienten åt läkaren som gjorde allt. Hade vi tur fick vi palpera en puls eller två.

 

Varje mottagningspass var en halvdag, så jag och Petra tänkte vara flitiga och göra bort så många som möjligt. Vi bokar själv upp oss på Canvas (då kan man boka upp på Kärlmottagningen, Brendo eller Kirurgimottagningen) och vi bokade upp två pass på måndagen, ett förmiddags och ett eftermiddags.

 

 

Så vi kommer dit och är förvirrade hur vi hittar mottagningslistan. Till slut kommer en snäll USK och visar hur man gör. Tack för det! Vi har hela dagen på Kärl, så det kanske skulle vara något väldigt intressant samtal idag. Det var dock bara samtal om Claudocatio (fönstertittarsjukan) eller varicer (åderbråck). Första passet följde vi bägge en läkare och träffade patienter. Lite småtråkigt för oss som mest satt och lyssnade och satt av tiden. I slutet på varje besök fick vi ta ett blodtryck manuellt (yes...) och kanske palpera någon puls. Det kändes mest som vi gjorde det för att läkaren behövde ett men inte ides (norrländskt ord för "orkade"). Vi gick och åt lunch i vårt hemliga lunchrum vi hittat där vi fick vara själva och inte bråka om alla micros!

 

Sedan gick vi tillbaka och körde ett till pass. Den här gången fick vi varsin läkare. Min läkare var sen, men det visade sig att hon hade sitt första mottagningspass på kärlmottagningen. Hon hade suttit på fel ställe och ropat upp patienten i fel väntrum, haha. Stackaren. Nåväl, hon kom till slut och vi gick in och pratade med patienten. Eller ja, hon pratade. Sedan fick jag dock göra lite mer statusar och ta blodtryck, men hon var lite mer pedagogisk och visade och gav lite tips om palpationen. Det är alltid bra. Jag hade två till patienter med henne, sen gick jag hem för dagen.

 

 

På tisdagen var det dags för en ganska så rolig dag. Då fick jag hänga med på ambulansen en hel dag! Så klockan 08:00 stod jag utanför ambulansens byggnad (som ligger mitt emot ÖP) och knackade försiktigt på deras dörr. En trevlig USK'a öppnar dörren och visar mig till där de har sina utryckningskläder. Så där letar jag kläder en liten stund, och sedan dags att välja skor. Turligt nog passade skorna han tog fram, det var lite osäkert. Därefter upp på övervåningen för att byta om. Dessvärre såg jag där uppe att byxornas knapp inte fanns, så var tvungen att gå ner och leta fram ett par nya byxor... Så jag missade hela deras morgonmöte, men det gjorde kanske inte så mycket. Nåväl, till slut var jag kittad i deras outfits, och jag fick följa med på första körningen. Det var mer eller mindre en liten taxi-körning, då vi skulle hämta en patient som var för sjuk för taxi (tänk palliativ vård) och köra denne till sjukhuset för behandling. Det intressanta var trappen de behövde ta sig ner för, så jag fick se en variant av en stol på band som de fick ner patienten med. Spännande! Sedan fick jag sitta fram och se hur det såg ut fram, och det finns mycket grejer fram i ambulansen av värde också!

 

 

Efter vi lämnat av patienten så spritades ambulansen, och vi åkte tillbaka till stationen. Inne i ambulansen hör jag dem ropa framifrån om jag ville köpa mat, för de tänkte handla sen på Coop Tomtebo. Jag visste det! Jag har sett dem där flera gånger, och det är tydligen rätt vanligt! Inne på stationen gick vi sen igenom vad som fanns i bilen. Det finns väldigt mycket, och man kan göra mycket på plats, vilket är bra!

 

Vi tog en liten fika, och jag hör att ett annat team fick ett larm om en yrsel en bit utanför Umeå. Jag fick åka med dem. Så jag satt bak i ambulansen i 20 minuter (trodde jag skulle bli åksjuk, men klarade mig faktiskt från det) tills vi kom fram till stället. Där gick vi in, och sjuksköterskan gjorde en bedömning. Just denna hade jobbat på ambulansen i över 30 år och var superduktig. Just denna gång var det bara lägesyrsel, som tur var, som patienten kunde kontakta sin vårdcentral om. Sedan åkte vi hem, och dessa herrar frågade också om vi skulle handla mat. De stannade dock på ICA Ålidhem, och där köpte vi mat. Jag köpte mig en plocksallad som jag tänkte äta, vi hade bara 200 meter till stationen. Så vi börjar köra tillbaka...

 

Precis vid svängen till stationen får de ett larm. Vi vänder direkt, och de slår på blåljusen.  Vad spännande ändå! Så jag ser när vi åker förbi rödljus och fortare än normalt. Det var det jag ville se under denna dag. Väl på plats var det en patient som hade andningssvårigheter, så vi plockade med denne patient till sjukhuset. Sedan fick vi äntligen åka tillbaka, och jag kunde avnjuta min lunch. Det hände faktiskt ingenting mer för mig den dagen, så jag valde att gå hem en timme tidigare för att inte bli allt för sen till jobbet om den sista uttryckningen skulle ta lång tid. Det var superroligt dock, och skulle nog ta chansen igen att åka med om den gavs. Skönt att få underskriften på den dock.

 

 

På onsdagen hade jag mitt tredje och sista mottagningspass. Jag hade inte särskilt höga förhoppningar. Dagen började med att jag kom fram till mottagningen runt 08. Blir visad till en dator där jag kan läsa på, och får höra av samordningsköterskan att första mottagningen blivit inställd. Så det var bara glatt att vänta i läkarens rum. Till slut kommer han dock, en man som verkar väldigt påläst och är väldigt trevlig. Jag hade hunnit läsa på om alla patienter under tiden, så vi gick och hämtade denne. Det var en thyroideapatient (sköldkörteln) och fick se hur det gick till med ultraljud för att kontrollera den. Jag fick även passa på att palpera när den var sjuk, så det tar jag med mig. Sedan var det även en liten operation av nageltrång som jag fick va med på. Sedan avslutades det passet med en till Thyroideapatient, som denna gång gjorde en biopsi. Det var intressant att se hur den gick till, och det såg inte kul ut. Det verkade dock inte göra så ont, som tur var. Resten av dagen spenderades hemma med lite studier.

 

 

Torsdag var det dags för mitt akutenpass. Vi hade såna i  T6, och har minst tre i T7 också. Just på torsdagar har akuten ändrat sina rutiner lite, så vi fick följa med en akutläkare. Vi kunde ju såklart själv välja kirurgiska patienter, så det gjorde vi. Väl där fick vi göra saker igen, så tog patient, gjorde status och anamnes, och rekommenderade saker till min läkare. Det var en misstänkt divertikulit, så det var något jag inte stött på innan, så jag fick läsa på lite. Det var väldigt roligt att få höra massa positivt av patient om mig sen, om att jag var duktig och sådant. Alltid trevligt! Hade en superbra handledare också, som ställer frågor och som hjälper där det behövdes hjälp. Hon hade ett väldigt driv för oss, det gillas.

 

Fredagen var en föreläsningsfredag, så inte mycket att säga om den. Idag, söndag, var jag och Petra och läste på om de patienterna vi ska vara med imorgon, som ska göra dagkirurgi. Det är så lugnt och tyst på sjukhuset på en söndag, haha...

 

 

Nåja, vi syns nästa vecka!