Christoffer

Vecka 6 - Första gången på Hälsocentral
Hur har 6e veckan varit? Jo, den har varit, som tidigare. Mycket kunskap som kommer, och det är bra. En del stress över kommande dugga bara.
 
måndagen så fick jag åka till vårdcentral, eller ja... Hälsocentral som det numera heter här uppe. 08:00 var jag på plats i deras personalrum (det enda jag hade fått veta i förväg var en mening: "var i vårt personalrum kl 8 för morgonmöte"). Sitter där, ingen aning om någonting. Blir presenterad som läkarstudent, varav alla vänder sig om och tittar på mig. Vinkar då lite försynt.
 
Får gå ner i deras källare, och får välja ut kläder (första gången jag har på mig sådana där vida kläder, som de har i serien scrubs). Byter om och går upp. Möter en ung AT-läkare som jag får följa med lite. Jag får givetvis inte prata om patienterna på grund av sekretess and all the jazz. Det var människor av alla åldrar, med alla typer av problem. Det var väldigt givande. Var en däl läkare som träffade andra läkare, och även läkarstudenter. De samtalen var alltid roligt att lyssna på. Det bästa av allt var att läkarna presenterade mig som "blivande kollega" och det var alltid lika roligt att lyssna på. Jag fick också titta på typ hudförändringar i något variant av utrustning. Det var häftigt.
 
Lunchen käkades inte på plats, eftersom jag inte hade fått någon information. Så jag sprang iväg och åt min lunch på annat ställe (eftersom jag dumt nog hade parkerat bilen en bit ifrån).
 
Tillbaka efter lunch fick jag hänga med en äldre läkare, och vara med på lite längre bokade läkarbesök. Det var spännande besök, och jag lärde mig tonvis!

Av dagen tar jag med mig att läkare gör extremt mycket som en patient inte ser, och att de nästan alltid är på fötterna springandes och jagar konsultationer från äldre erfarna kollegor eller mellan patient och dator. Jag fick också kika i ett sånt litet instrument man tittar på födelsemärken i, det var ändå lite coolt. Ingen patient nekade till att jag skulle få vara med heller, så det var riktigt kul.
 
Tisdag hade jag en superlång sovmorgon. Började helt sinnesjuka 13:00. "Smart" som jag är så insåg jag att vi behövde skriva ut våra labbmanualer för laborationen runt 12-tiden. Eller snarare när L ringer och påminner mig om det, för han hade också glömt bort det. Så jag snabbar mig på, snabbt som fan, till universitetsbiblioteket där jag skriver ut våra manualer. Självklart träffar jag massa med folk som vill prata om dittan och datten, medan jag lite stressat säger att jag har brådis. Nåväl, jag hinner till vita labbet med 10 minuter till godo!
 
Dagens labb handlade om enzymkinetik och jag tror jag pipetterade ungefär 54 342 gånger under den labben. Den var låååång, och dryg. Sedan bråkade vi, som alla andra, med excel hela dagen. Det har varit väldigt vanligt förekommande klagomål hos tidigare terminer att Excel är ett program av ondo... men jag fick använda en labbrock, och det var ju coolt.
 
 
Kvällen spenderades på... jobb. As usual.
 
Onsdag var dagen där inget stod på schemat. Det är ... skumt och kändes väldigt tomt. Jag skulle plugga massa då... meeen. Av någon anledning hamnade jag på IKSU med Erik, och vi körde tungt gympass och lite klättring. Hans bilbatteri dock också, så vi stod där en stund och försökte starta bilen, hehe.
 
 
 
På torsdag var det dags för handledningen för case nummer 5. Våra två bröder Mario och Luigi vi skulle rädda hade det väldigt tufft. Under handledning fick vi mycket information om själva caset och hur vi skulle kunna lösa det. Efter detta så satt vi med casegruppen, så klart, och satsade på att svara på frågorna vi fick. Det gick väldigt bra, och allt kändes tydligt och klart (ta inte DNOC tack). Sedan spenderades lunchen med Sandra och Petra, där vi pratade om allt möjligt. Bland annat om nätverk och internet. Det är här som Veckans Sandra-citat kommer in.... "Jag har trådburet Wi-Fi". Det är nog det roligaste jag hörde på hela veckan, haha.
 
Efter lunch var det dags för 15 minuter allmän information om duggan som sker nästa vecka. Jag var inte nervös innan, men känner nu att det kanske är lite nervöst ändå. Det är visserligen roligt, men jag behöver plugga en en del under nästa vecka. Efter detta så går Sandra upp framför hela klassen... Okej. Jag kanske ska förklara detta lite tydligare.
 
Sandra och jag gjorde någon form av utmaning. Hon berättade för mig att hon gillade fantasy och läste mycket böcker, där drakar och sådant existerar. Jag utmanade henne att bara kommunicera med drakar i skrift (tänk typ gifs och emojis på messenger). Hon klarade av detta, hur fan då vet jag inte. Tydligen var det svårt att förklara vart man ville bli hämtad i Stockholm av sin mor, i bara drakar. Nåväl. Under dessa 24 timmar så drygade jag mig med henne (självklart, vad annars?) och "feltolkade" hennes drakar till att hon ville sjunga framför hela klassen. Av någon anledning så kände hon att detta är något hon skulle hålla (kvinna av sitt ord).
 
Så Sandra står framme med vår föreläsare vi nyss haft. De två står och bråkar lite med tekniken där framme. Helt plötsligt tänds alla lampor... sedan åker persiennerna upp. Sedan ner igen... Sedan går projektorn på. När alla saker som går att slå på och slå av, har slagits på och slagits av, så funkar äntligen myggan hon ska prata i. Där säger hon "Jag har blivit utmanad att sjunga, och det är HANS fel att jag står här." samtidigt som hon pekar på mig. Jag räcker givetvis upp handen så folk ser vilken hemsk människa jag är som tvingar klasskamrater att sjunga... (Kan ju också påpeka att jag får massa meddelanden på messenger om vad fan som händer). Nåväl. Sandra genomför det, och jag är sjukt imponerad över att hon vågade. Självklart fick hon massa applåder av vår underbara klass.
 
Sedan var det dags för, vår lite försenade, föreläsare att hålla i en föreläsning om Reactive oxygen species. Det var... en väldigt speciell föreläsning. Jag tror ingen förstod vad han sa. Det var en väldigt jobbig japansk brytning på engelska, och han pratade väldigt fort. Han verkar sjukt kunnig på sitt ämne, men tempot var väldigt högt. I pausen frågade han mig om det gick att förstå. Jag bad han att sakta ner lite. När pausen sen var klar, så hade typ 25% av klassen gått. Han saktade ner litegrann, men kanske inte tillräckligt, och sedan var han tillbaka på samma hastighet.
 
Efter föreläsningen satt jag, Sandra, Petra, Z och en till och pluggade uppe på Mittum (cafét i Lindellhallen). Vi satt och pluggade fram till 17:20 typ. Det var ambitiöst av oss tänker jag.
 
 
 
Fredagen kom. Det var dags för vår redovisning av Case 5. Eller ja, redovisning och redovisning. Hela den redovisningen bestod nästan av att läraren hade en förelösning. Visst, det kom lite frågor som vi skulle svara på om vi kunde, och det gjorde vi. Jag kände nästan att jag behövde säga något under redovisningen för att jag var orolig jag inte skulle bli godkänd annars. Jag hoppas vi alla blev det, men föreläsningen var faktiskt rätt så intressant.
 
Sedan blev det lite plugg med Sandra och Petra, och lunch med samma personer.
 
På eftermiddagen var det en föreläsning om nedbrytning av aminosyror och sådant, samt en liten genomgång av ROS igen. Det var ganska värt det, eftersom torsdagens föreläsning hade lite att... önska. Haha.
 
Sedan var det dags för mig att få betala för den utmaning jag gav Sandra. Hon klarade av sången, vilket var sjukt imponerande, så... Vi åkte  till stan och jag köpte fika till henne. Detta efter att jag först krossat henne i schack...
 
 Därefter åkte jag och åt middag på Eastern Palace med folk från vår studiegrupp (minus Alexander, plus Erik). Det var gott och trevligt. Därefter, ett snabbt axelpass.
 
Lördag var en sån här dag där vi möttes igen, folk från gruppen. Vi åkte på Jump (så sjukt roligt)
 
och sedan möttes vi upp och käkade pizza, under pizzan fick vi besök av Petra.
 
 
Sedan körde vi bastun, där vi självklart slängde oss i den lilla snö vi hade här. Inte så mycket studerande, men ack så viktigt med det studiesociala.
 
 
 
Söndag. En viktig dag inför duggan nästa vecka. Vi möttes på Universitetet för att studera lite med studiegruppen. Vi gick igenom gamla duggan, och en del saker kändes rätt så klara.
 
 Sedan gick jag iväg och klättradre en timme med Erik. Efteråt möttes jag och Christofer upp och kör en pluggkväll/natt. Vi sitter just ni i skrivande stund faktiskt, så jag lägger ut inlägget - men fortsätter plugga sedan.
 
Hur har veckan gått? Det har varit en lugn vecka, men lite stressad över duggan som kommer.